Vetenskapliga teorier som ändrar människans självbild

Idag på fysiklektionen när jag undervisade om den geocentriska och heliocentriska världsbilden slogs jag av likheterna med en annan vetenskaplig teori som har ändrat människans självbild och som kyrkan envist motsätter sig: Evolutionsteorin.

Den heliocentriska världsbilden är inte ny. Redan under antiken hade bland annat Aristarchos, han som mer än 200 år innan Jesus föddes räknade ut månens storlek på ett ungefär, tankar om att solen, den lysande centrala elden, befann sig mitt i universum och alla planeterna kretsade runtom.

Aristarchos

Hans idéer slog inte igenom, för det stämde inte med människans självbild, utan Ptolemaios idé om hur alla planeter, solen och månen kretsade i sfärer runt jorden passade bättre med uppfattningen om att Gud hade satt jorden i centrum för sin skapelse.

När Kopernikus på 1500-talet hade problem med hur planeterna rörde sig enligt denna idé, hur de ändrade hastighet och bytte riktning med jämna mellanrum, och upptäckte att rörelserna blev mycket mer logiska när man satte solen i mitten, vågade han inte prata om det för att han visste att kyrkans folk skulle bli förbannade på honom. Galileo blev ju senare till och med anklagad för kätteri och satt i husarrest.

Planetsystemet enligt Kopernikus

Hur kunde någon ha mage att betrakta människans planet som en i mängden bland andra planeter, och inte i universums centrum? Gudlöst, minst sagt!

Först på 1800-talet, 300 år efter Kopernikus, kunde kyrkan så smått börja acceptera den heliocentriska världsbilden.

Då kom nästa dråpslag mot den mänskliga självbilden: Evolutionsteorin. Teorin i sig var väl inte så mycket att orda om. Det var helt rimligt att växter och djur kunde ha utvecklats på detta sätt. Problemet var att vissa tyckte att även människan hade utvecklats på samma vis.

Karikatyr av Darwin som apa från the Hornet magazine 1871

Hur kunde någon ha mage att betrakta människan som en i mängden bland levande organismer, och utvecklats på samma sätt? Gudlöst, minst sagt!

100 år senare, i mitten av 1900-talet hade de flesta kyrkor accepterat att människan är en del av evolutionen, men inte alla.

Det finns nog inga religiösa grupper numera som tror att solen snurrar kring jorden. Däremot finns det fortfarande vissa som inte tycker att evolutionsteorin stämmer med deras självbild. Det har bara gått 150 år sen den upptäcktes, så vi får väl räkna med några hundra år till innan skapelseberättelsen kommer att verka lika orimlig som den geocentriska världsbilden av de sista extrema religiösa grupperna.