Case: Valentina har problem med ordningen i en klass. Hon har tagit del av andras omdömen om klassen som orolig, med elever som vill testa henne och framför allt pojkar som vill imponera på varandra. Det visar sig stämma med hennes förutfattade mening.
Hon går alltså inte in i klassen med öppet sinne, utan har med sig en bild av den från början, vilket kan påverka hennes intryck av klassen.
Hon irriterar sig på avsaknaden av tydliga regler i skolan, och bestämmer sig för att göra egna, utan att analysera orsaken till avsaknaden av regler och vad hon kan göra för att förändra det tillsammans med andra lärare. Hon har enligt min uppfattning stora förväntningar på sig själv och sin kompetens att lösa problemen själv.
Jag tycker att hon verkar utöva ett auktoritärt ledarskap. Hon borde kunna tänka litet mer på elevernas situation.
Hattie nämner några orsaker till att en klass kan vara stökig.
-Eleverna kan känna hopplöshet, så att de inte förväntar sig några prestationer av sig själva. De kan känna en brist på kontroll. Istället kan de försöka skydda sig genom att bekräfta sin självbild som bråkiga. De kan nedvärdera skolundervisning.
En kvävande och bestraffande miljö i klassrummet kan befästa denna attityd. Valentinas ordningsregler och hennes irritation över att de inte respekteras är exempel på detta. Det är visserligen bra att göra klart vad hon förväntar sig av dem från början, men hon borde kunna anstränga sig mer för att förklara vad reglerna är bra för. Detta skulle kunna skapa trygghet bland eleverna och en känsla av att de ges ansvar för sin situation och kan påverka den själva.
-Att pojkarna imponerar på varandra, vilket Hattie kallar social jämförelse, kan vara ett sätt att försöka vinna status i klassen, något som inte har med undervisningen att göra alls. Här bör Valentina ge snabb återkoppling på önskat beteende, uppmärksamma inlämnade lappar istället för att irritera sig på de icke inlämnade. Beröm är effektivt för relationen, och relation är effektivt för prestationen.
Irritationsmoment i klassen kan hon ta itu med direkt. (Gunnarsson)
Några detaljer i texten som jag fastnade vid som värda att reflektera över:
-När eleverna inte lämnar in lapparna som hon har krävt av dem, så bestämmer hon sig för att "sätta hårt mot hårt" vilket betyder att hon har gett sig in i en maktkamp mot eleverna.
-Att hon låter "gårdagens irritation" blossa upp igen betyder att hon inte har lämnat det bakom sig, vilket hon borde ha gjort.
-Hon borde också prata med de andra lärarna om hjälp att upprätthålla sitt självförtroende som lärare.
