Besök hos vägglushundarna

Mitt i Medelpads skogar, utanför Fränsta, ligger ett hus där hundar utbildas bland annat till att känna igen lukter. Vägglöss utsöndrar en mängd ämnen, feromoner, för att kommunicera med varandra. Dessa ämnen hör till de otaliga ämnen som kan hundar lära sig känna igen. Feromonerna kan syntetiseras på labbet och användas i bekämpningen av dessa nygamla marodörer som har invaderat Sverige under de senaste tio åren. (Originalartikel)

Nu fick vi chansen att se hur hundträningen gick till. På Tirsta hundsupport arbetar Carita Wikström Eriksson som tog emot oss idag tillsammans med sin kollega Annika. Hon är hundbeteendeanalytiker och utbildar både människor och hundar i lydnad, människor i hantering av hundar och hundar i luktigenkänning. För att lära hundarna har de ett bord med plats för behållare i en skjutbar bricka, där hunden får lukta sig till det ämnet den skall hitta. De använder både syntetiska substanser och levande vägglöss, i olika behållare. När hunden hittat rätt behållare får den en belöning.

I rummet bredvid finns en större bricka på golvet, där flera korrekta burkar kan gömma sig, vilket är svårare för hunden. Nästa steg är att gömma doften någonstans i huset. Då skall hunden också klara att hitta den på olika höjdnivåer, och redan nu är den duktigaste hunden uppe i någon meter ovanför golvet. Ytterligare ett steg vidare är att leta i riktiga hus, helst några som anticimex har sett vägglöss i, och då vet var, medan hundskötaren inte vet. Då kan man säkrare se om hunden klarar det utan påverkan av skötaren.

Det är viktigt att ge belöningen i rätt tid och rätt mängd, så att hunden verkligen letar reda på det den skall. Den skall också klara av en sökning där ingenting finns. En risk är annars att hunden påstår sig ha hittat ett fynd, eller funnit att rummet är tomt, bara för att få belöningen. Då belönas ju det felaktiga beteendet, vilket självklart inte gör saken bättre.

Hundar har många gånger bättre luktsinne än vi och vi vet ännu inte gränsen för vad de kan prestera i fråga om luktigenkänning. Hundsupportrarna trodde att de kanske kunde klara nivåer som motsvarar mindre än vad en enda vägglus utsöndrar.

Det dröjer nog litet innan vägglusverksamheten kan komma igång på allvar, men det är intressant att se hur de jobbar på vägen dit, och hur det systematiska arbetet ger resultat.

Hur man lockar sökande till utbildningar

Det ryktas om att sjöbefälsskolan fick flera sökande när "rederiet" gick på TV. När "Emma Åklagare" gick skulle enligt samma sorts obekräftade rykten alla bli åklagare. Och läkaryrket är lika poppis som läkarserierna.

Men till kemistutbildningen är intresset lågt, vilket är mycket konstigt, eftersom kemi är det mest intressanta som finns! Det som saknas är helt enkelt en kemistsåpa. Vi har spånat litet hit och dit på det, och kommit fram till att det finns massor av möjligheter till klassiska skräpunderhållningsscener: giftmord, arsenik, infrysta lik i frysrummet, smygbyte av kärlekskonkurrentens reagens från något rätt harmlöst till något som orsakar explosion, förödelse och död. Men labbrockar och skyddsglasögon är så osexiga, så där ligger väl problemet.

Men nu har kemisternas såpaexperter sett en stor ljusning i mörkret: CSI! Kriminalteknikkurserna sprider sig som rötsvamphyfer på bekämpningsmedelfria agarplattor, och de är populära. Just nu går en hos oss på Mittuniversitetet, och den lyckades ta sig in i både Sundsvalls tidning och Dagbladet.

Se upp i backen! Snart är kemist ett innejobb!