1. Mycket
av den undervisning som har hög effekt enligt Hattie (2012), såsom att
tillverka och utvärdera blanketter och videoanalyser för självskattningar av
elever och lärare, formativ bedömning, återkoppling och relation lärare-elev,
kostar pengar i form av lärartid. För att skapa ett optimalt klassrumsklimat
där frågor och misslyckanden välkomnas, så att misstag kan utnyttjas till att
bygga ny kunskap (Hattie, 2012, s. 79) behövs det ett relationsbaserat
förtroende mellan lärare och elev. (Hattie, 2012, s. 46 och 99) Att lära känna
varje elev kostar lärartid, men att undvika etiketter och förutfattade meningar
om eleverna (Hattie, 2012, s. 112) kostar i sig inget. För att komma dit krävs
emellertid ofta att lärare och elever arbetar med värdegrund och attityder i
skolan. Det går dock att hitta effektiva metoder som inte kostar så mycket
pengar.
Framför allt är det effektivt om skolan satsar på att
eleverna kan hantera språket väl, att ha god ordförståelse, läsförståelse,
begreppsförståelse, och kunna uttrycka sig genom skrift (Hattie, 2012, s. 81). Eftersom
det lönar sig för den övriga undervisningen kan mycket av det rymmas inom flera
ämnens undervisningstid. Effektiv undervisning kan också uppnås genom att
lärare väljer undervisningssätt enligt nedan.
2.
Läraren
spelar förvisso en stor roll för lärandet. Men fler lärare blir inte
automatiskt bättre lärare. Lärarens trovärdighet, tydlighet och pedagogiska
kompetens är mycket effektiv, och om fler lärare även betyder sämre lärare i
genomsnitt kommer det inte bli någon förbättring. Utan att ändra på antalet
lärare kan vissa undervisningsmetoder väljas som har högre effekt för
inlärningen.
Det mest kostnadseffektiva är att ha tydliga mål (Hattie,
2012, s.72) och höga förväntningar (Hattie, 2012, s. 47) på eleverna. Att anpassa
förväntningarna efter varje elev kräver att läraren sätter sig in i varje elevs
lärande och det går inte utan att öka antalet lärare, men att ha jämnt höga förväntningar
fungerar. Att variera undervisningen så att fler sidor hos eleverna gynnas och
ge dem en fullständigare bild av kunskapsstoffet (Hattie, 2012, s. 138) är ett
till exempel på hur en lärare kan effektivisera sin undervisning.
Att använda sig av instuderingsfrågor och hemläxor har
måttlig effekt men ger inget merarbete för läraren. Prov har måttlig effekt och
kräver planering och rättning, men övningsprov med korta svar ger tillräcklig
effekt för insatsen. (Hattie, 2012, s. 116) Förståelsekontroll är ett sätt att
ge eleverna återkoppling, vilket är effektivt enligt Hattie (s. 157) utan att
ta så mycket lärartid.
Emmert och Evertsson (2013, s. 105) ger flera förslag
på hur förståelsekontroll kan ske, framför allt summativ, men även någon sorts
formativ återkoppling på klassnivå, genom att kolla klassens utgångsläge i
början av lektionen, med hjälp av enkla frågor och svar, och återkoppla på
kunskapshöjningen i slutet av lektionen. Det kan göras enskilt eller i
smågrupper.
Andra sätt att kolla kunskapsinhämtning är att
recitera huvudpunkter högt, att ställa en fråga med svarsalternativ som
eleverna får ”rösta” på genom handuppräckning, eller gå runt och kolla och
hjälpa när de löser uppgifter.
Klassrumsdiskussion har stor effekt. (Hattie, s. 172) Läraren
behöver då ställa meningsfulla frågor som leder till dialog mellan eleverna, så
att de lyssnar till varandra och inte till läraren. Då lär de sig att värdera
händelser, ämnen och resultat av sitt arbete. (Emmer & Evertsson, s.
92-93.) Det här utvecklar elevernas förmåga att lyssna och deras öppenhet för
skiljaktigheter, så jag undrar hur stora klasser det fungerar i. Om de nu
skulle främja det metakognitiva tänkandet också, så eleverna lär sig hur deras
hjärna lär sig och hur de tänker, så är det ännu bättre. (Hattie,2012 s. 129)
3.
Det går inte att säga om grupparbeten är bra eller dåligt eftersom allt beror
på kvaliteten på genomförandet. I medeltal verkar det fungera bra eftersom det
har hög effekt enligt Hattie. Grupparbeten ingår i fostransuppdraget, och
stärker de sociala färdigheterna. De bidrar också till variation i inlärningen.
4.
Elevkontroll över lärandet fungerar inte särskilt bra. Visserligen hävdas att
eleverna själva ska hitta kunskapen genom att vilja fylla sin kunskapslucka
(Hattie, 2012, s. 127), men det måste ske under lärarens kontroll. Enligt både Emmer
och Evertson (2013,s. 92) och Hattie (2012, s. 107) passar katederundervisning
bäst när nytt material ska presenteras. Då kan läraren hjälpa eleverna att
utveckla begrepp och analysera problemlösning genom beskrivningar och
demonstrationer. På så sätt kan eleverna tillägna sig grundkunskaper som de kan
använda för att fråga, lyssna, tänka kritiskt för att lära sig att behärska
sina färdigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar