Värdegrunden ska bygga på en vedertagen etisk bas. Det
som står uttryckt i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och
Konvention om barnens rättigheter är de mest grundläggande föreskrifter som vi
ska utgå ifrån. I FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
(Artikel 1-2) står att alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter utan åtskillnad av något slag. I Konventionen om barnens
rättigheter (Artikel 2-3) står att konventionsstaterna ska vidta åtgärder för
att alla barn ska försäkras samma rättigheter utan åtskillnad, och skyddas från
alla former av diskriminering.
Skolan är en myndighet som ska stå som en förebild i
samhället. (Fjellström, 2006, s. 157) Den är obligatorisk och tillgänglig för
alla, och ska så vara. (Konventionen om barnens rättigheter, Artikel 28.) Förutom
det mest uppenbara, att skolan måste vara en trygg plats för alla elever, så är
det väsentligt att arbeta med värdegrund och likabehandling i skolan för
skolans trovärdighet. Det har stor betydelse för att främja etiskt-moraliskt
handlande och fördjupa de demokratiska värderingar och den humanistiska
samhällssyn som FNs dokument står för. (Fjellström, 2006, s 158.)
Skolpersonalen har en viktig roll i detta arbete.
Eftersom alla berörs av skolan, som barn och i många fall även som föräldrar,
så är det viktigt att de tar sitt ansvar som förebilder på allvar. (Fjellström,
2006, s. 152.) De ska både visa professionalism som ämbetspersoner och som
fostrare av barnen och personligt engagemang för demokrati och humanism (Fjellström,
2006, s. 64-69). Thornberg (2013, s. 85) nämner både explicit och implicit
värdepedagogik. Explicit handlar om regler och själva värdegrundsarbetet, och
implicit handlar om att läraren ska vara en god rollfigur för eleverna.
Helt utan att lägga ned extra tid går det inte att
utforma en värdegrunds- och likabehandlingsplan. Enligt min egen mening är det
vansinne att ens tänka tanken på det inte får kosta i tid och pengar med tanke
på ovanstående. Men jag ska försöka lägga upp en plan som går att genomföra med
så litet resurser som möjligt.
I Skolverkets rapport om diskriminering finns en
konkret plan för hur arbete mot kränkningar bör gå till, och det är den jag
tänker utgå ifrån.
För det första ska det göras kartläggning av vilka
normer och attityder som finns på skolan, för att på så sätt få en förståelse
för hur elever behandlar varandra i olika situationer och på olika platser inom
skolans område. Det ska ske genom att lärare håller samtal i klassen och
gemensamt utformar enkäter efter det. En sammanställning om vilka attityder som
finns och hur elever upplever trygghet i skolan ska göras. Därefter kan problem
formuleras.
Det här måste alla lärare och personal i skolan delta
i, och går det inte att få extratid finns inget annat att göra än att ta tiden
från den sedvanliga undervisningen. Skolan ska inte bara lära ut kunskap, utan
även förmedla och förankra demokratiska och människorättsliga värderingar.
(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011, Kap. 1,
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Kap.
1) Det går att med fördel integrera värdegrunds- och likabehandlingsarbetet i
många undervisningsämnen.
Utifrån sammanställningen ska risker identifieras. En
kartläggning ska göra om vilka platser och situationer på skolan som känns
otrygga, och vilka attityder som kan utlösa diskriminering, kränkningar,
mobbning och annat störande beteende.
När kartläggningen är gjord finns ska redskap
utarbetas för att jobba med trygghet, ordningsregler och små förändringar i
skolmiljön, och utvärdera vilka möjligheter som finns med de tillgängliga
resurserna. Några exempel är att inrätta ett fungerande rastvaktsystem och göra
det enklare att ha överblick över skolgården genom att klippa ned buskar och
att initiera allmänna lekar där alla får vara med. För att lära eleverna att
respektera varandras åsikter kan sokratiska samtal användas, med väl valda
frågor, som eleverna kan ha olika åsikter om, men i största möjliga mån försöka
undvika känsliga ämnen. Målen ska vara konkreta och lätta att följa.
Enligt skollagen 5 kap 3 § ska elever garanteras
trygghet och studiero. Därför måste det finnas allmänna regler för uppförande i
klassrummet. Lärare och skolledning får tillgripa disciplinära åtgärder enligt
skollagen 6-22 §§, och även avstängning från gymnasieskolan om eleven kränker
andra (17 §).
I mobbningssituationer ska skolan jobba med alla
roller. Thornberg (2013, s. 273 ff) skriver om olika deltagarroller, där
mobbare ofta är ledartyper med maktbegär och negativa känslor om andra, medan
medlöpare ofta är osäkra och vill vinna fördelar genom att jämföra sig med den
mobbade, som de betraktar som utanför gänget. Vidare finns det åskådare som
inte gör något, ofta av rädsla att själv bli mobbade, och den mobbade, som ofta
har lågt självförtroende och i många fall tror att det är deras öde att bli
mobbade eftersom de är annorlunda.
Eleverna ska ha utrymme att fundera på hur de kan lösa
situationen, skolan ska göra dem uppmärksamma på hur hierarkier fungerar och
vad de kan göra med människor. De ska också ta itu med digitala kränkningar och
göra eleverna uppmärksamma på hur de påverkar andra, hur de kan skada andra
trots sin känsla av anonymitet.
Skolregler ska skrivas och vara lätta att få tag på.
Ett tydligt system för hur upptäckt och anmälan ska gå till måste finnas. Det
ska finnas en ansvarig person på skolan, som alla vänder sig till när det finns
tecken på att någon bryter mot reglerna. Den ansvariga ska vara insatt i hur
hen ska gå vidare med frågan, till inblandade, skolpersonal och i vissa fall
högre instans. Hen ska också vara kunnig och ha tid att utföra grundlig
dokumentation av fallet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar