Laborationer är även lämpliga att utföra i grupp
eftersom det finns många uppgifter att utföra, som kan delas upp mellan
eleverna och leda till samma mål. Då leder grupparbete till både effektiv
inlärning och utvecklad social kompetens.
Sociala färdigheter utvecklas genom att eleverna får
förklara för varandra och utöva ledarskap (Emmer & Evertson, 2013, s. 120).
De lär sig att ställa frågor, lyssna på varandra och dela med sig av kunskap. Eleverna får även möjlighet att arbeta mer
självständigt med stöd av läraren och bli mer oberoende av andra för sin
kunskapsinlärning (s. 111) Det ökar motivationen och förändrar attityder och
beteende i inlärningssammanhang (s. 113).
Laborationer i kemi som grupparbete ger möjligheter
till att använda sig av flera olika sätt att lära in kunskap. Genom att
kombinera biblioteksstudier, för att formulera frågeställningar och söka
teoretisk bakgrundsinformation, med praktiskt arbete får eleverna en mer heltäckande
bild, vilket enligt Hattie (2012, s. 138) är effektivt för inlärningen.
Under grupparbeten finns en viss risk för att några
arbetar mer och andra tar del av deras reslutat utan att själva behöva göra så
mycket. Thornberg (2013, s. 70) kallar det för ”social lättja”, och risken ökar
i större grupper, om deltagarna inte känner varandra väl, om uppgifterna är för
enkla och det saknas engagemang. Det kan även bero på osäkra förväntningar på
andra, en känsla av anonymitet och okunnighet om vad de ska göra. Brist på
tillit till de andra och stort eget engagemang kan leda till det motsatta, att
den personen på eget initiativ tar på sig för mycket arbete.
Det kan också hända att gruppen tappar fokus på
uppgiften. Thornberg (2013, s. 72) skiljer mellan arbetsgrupper, där fokus
ligger på uppgiften, och grundantagandegrupper, där fokus har flyttats till
något som inte har med uppgiften att göra. Om ansvarsfördelningen är oklar kan
hela gruppen tendera att vilja överlämna ansvaret till de andra. Det kan leda
till konflikter, så att deltagarna skyller på varandra, eller att de talar om
annat som inte har med uppgiften att göra, i en felaktig föreställning att de
kan smita från arbetet så att någon annan odefinierbar person kan komma och
göra det åt dem.
För att undvika det måste undervisningen styras av
läraren. En metod är att tilldela gruppdeltagarna varsin uppgift, så att de
utför olika moment som sedan sammanställs, eller att ge dem olika roller i
gruppen. (Emmer & Evertsson, 2013, s. 116) Talar om att sätta ihop grupper
av individer med varierande kunskaper och förmågor, så de får utnyttja dem på
bästa sätt, och får känna att de har ansvar för sitt expertområde och kan
handleda varandra. Deltagarnas kunskapsnivå ska däremot inte skilja sig alltför
mycket åt. Även om både svagare elever lär sig av starkare, och starkare lär
sig av att förklara, så ska skillnaden vara måttlig.
Emmer och Evertson talar också om att individualisera
delar av grupparbetet, så att var och en får föra individuell loggbok, i det
här fallet en labjournal. De kan också ge en lista på individuella bidrag och
ge återkoppling på varandras insatser. Hattie (2012, s. 173) menar dock att
kamratåterkoppling ofta är felaktig, och därför bör läraren styra den med
frågor som är enkla att svara på.
Om konflikter uppstår är det viktigt att kunna hantera
dem. Som förberedelse inför grupparbetet är det bra att hålla en
helklassdiskussion om ramar och förväntningar. Efter grupparbetets slut är det
viktigt med återkoppling på grupparbetesfärdigheter. (Emmer & Evertson, 2013,
s. 125.)
En grupp ska kunna planera ett gemensamt mål, och
gemensamma hypoteser. Om vi utgår ifrån en laboration kan gruppen efter den
inledande planeringen dela upp uppgifter och ansvara för dem. De kan genomföra
bibliotekssökning på egen hand och sedan diskutera hur informationen ska leda
dem till målet, och vilken roll ens eget arbete har haft. De kan sedan utföra
varsitt moment under en laboration och diskutera resultatet och hur de kan ge
svar på problemställningar.
För att grupparbete ska fungera krävs att eleverna har
förtroende för varandra. Hattie, (2012, s. 46) menar att det är viktigt att
eleverna kan känna att misslyckanden och frågor välkomnas. Det är avgörande för
en fungerande arbetsgrupp att deltagarna kan diskutera felkällor och lära av
sina egna och andras misstag.
Emmer och Evertson (2013, s. 114) ger en del
användbara tips om rumsmöblering och tillgång till material. Jag förutsätter
att det finns en någorlunda välutrustad laborationssal, bibliotek, datorer och
grupprum eller bord där de kan sitta och lösa uppgiften tillsammans.
Att utföra ett bra
grupparbete kräver mycket planering som tar tid både för gruppen och för
läraren. Men det kan ibland vara värt det eftersom man får ut så mycket av
grupparbete i både faktakunskaper och personliga och sociala färdigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar