Teoretiska utgångspunkter för social klass och kön enligt Larsson och Westberg.

Utgångspunkten är att en klass är en grupp människor med gemensamma egenskaper.

Enligt Marx ligger det en inbyggd konflikt mellan klasser i alla samhällen och i det kapitalistiska samhället är det mellan dem som äger och kontrollerar produktionsmedlen och dem som inte gör det. Skillnaden i levnadsvillkor mellan klasser och deras referensramar gör att de betraktar sig som olika klasser. Objektiva klasser beskriver förhållandet i kontrollen över produktionsmedlen,  skillnaden mellan människors liv kallar Marx klasser "för sig" och samhörigheten inom klassen, "i sig", är subjektiva klasser, t.ex. arbetarrörelsen.

Weber har ett liknande klassbegrepp som också utgår från att klasser är objektivt existerande, men han pratar om ägarklasser, ägare-anställd, och yrkesklasser, chef-underordnad, och möjlighet till chefsposition, och utgår från olika statusgrupper med en viss social prestige. De delar livsstil, utbildning, yrkesidentitet och härkomst, och utbildning är en viktig markör. Det är lägre rörlighet mellan statusgrupper än mellan klasser.

Ägarklasser skiljer på dem som p.g.a. rikedom kan utöva makt och upprätthålla privilegier och yrkesklasser kopplas till möjlighet att kunna styra produktionen och skaffa sig politiskt inflytande genom sin yrkesposition. Statusgrupper har social prestige genom livsstil, yrkesidentitet och härkomst. Det är trögrörligt,  det är inte lätt att byta statusgrupp, därav uttrycket "nyrik".

Pierre Bourdieu menar att klasser inte finns innan de skapas av en anledning, t.ex. att sträva mot ett gemensamt mål. Skillnader existerar i den objektiva verkligheten, och de beror på människors positioner i det sociala rummet, vilket beror på hur mycket kapital de har, och vilken typ av kapital, ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital, och vad det ger för disposition, habitus, som påverkar vilka val de gör i sina liv.

När det gäller kön är utgångspunkten Hirdmans genusteori, om könet som den sociala konstruktionen att värden och aktiviteter etc. kopplas till ett visst kön, som objektivt sett inte behöver ha med könet att göra. Det finns tre utgångspunkter: Dels distinktionen, att män och kvinnor är olika väsen, dels hierarkin, att det som kopplas till män och manlighet är överordnat det som kopplas till kvinnor och kvinnlighet.

Genus och klass och andra faktorer samverkar också med varandra och kan inte analyseras enskilt, det kallas intersektionalitet.

Källa:
Larsson, E. & Westberg, J. (2015), Utbildningshistoria: en introduktion, Lund: Studentlitteratur, kap 21-22