Läsebok för folkskolan kom till för att det behövdes läromedel, förutom katekesen, som skulle få barnen att lära sig läsa, när idén kom om riktig läsinlärning, och inte bara utan- och innantillläsaning av religiösa texter.
Under 1800-talet formades samhället om från agrart ståndssamhälle till industrialiserat klassamhälle, och i denna omfattande samhällsomvälvning behövdes det medel att bygga en ny stat, en nationalstat, som kunde hävda sina gränser och enas som nation. Man var också intresserad av att hitta en nationell kanon, där man ville ha vissa nationella texter som alla kunde samlas och enas om. Språket blev en sammanhållande kraft att enas kring, så läs- och skrivträning var viktigt. Kyrkan var fortfarande stark, i synnerhet inom utbildningssystemet. I nationalstatsbygget blev historia viktigt, och man försökte hitta urtypen för svensken, bygga muséer som Skansen, och utnyttja utbildningssystemet. Man skildrade historien i Läseboken för att passa en idé om det storslagna Sverige.
Innehållet i Läseboken är mycket protestantiskt Guds ord. Budskapet var att barnen skulle bli dygdiga och älska Gud och fosterlandet och det sattes ungefär likhetstecken mellan den protestantiska läran och nationalismen. I alla avsnitt i boken återkommer nationalismen. En historieskrivning uppfanns där fakta blandades med myter om ett starkt svenskt folk, och dalmasen gjordes till urtypen. I historieskrivningen beskrivs hur Sverige förföll under katolicismen och reformatörerna Olaus och Laurentius Petri presenteras ordentligt, liksom Västerås riksdag 1527. Gustav Vasa var en hjälte som formade nationen och genomförde reformationen. I naturläran återkommer hur vackert Sverige är. I avsnittet om andra länder ställs beskrivningen i relation till Sverige.
Det finns fullt av finska texter i boken men Finland nämns inte, förmodligen för att det var känsligt med förlusten. Danmark var samtidigt ärkefiende och nordisk granne, kanske fanns det stormaktsdrömmar om att få ta Danmark? Geografi var viktigt för att hävda landets gränser. Om det skulle bli krig skulle barnen lära sig att göra som de tappra soldaterna för att försvara Sverige. Starka svenska män i krig exemplifierades, kanske för att lägga grund för folkets stridsvilja.
Läseboken vände sig framför allt till fattiga barn som inte förväntades något samhällsengagemang. Det framhålls ibland att en av orsakerna till folkskolans genomförande var av demokratiska skäl, men i Läseboken finns få tecken på att barnen förväntades delta i det politiska livet. I början av 1800-talet präglades nationalitetsskapandet av medelklassens krav på politiskt inflytande. Fler skulle bli delaktiga i Sverige när medelklassen växte och fler fick tillträde till viktiga samhällsposter och det var viktigt att alla var eniga när ståndssamhället försvann. Men i slutet av 1800-talet övergick det till mer etniskt ock kulturellt innehåll.
Innehållet i Läseboken är även strukturerat efter kön. T.ex. kvinnorna i Värend är bland de få historierna om kvinnor och de hade visat "mannamod" i strid och var därför värda att tas upp.
Källor:
Edgren, H (2010), ”Menige mans humaniora: centrala budskap i den första upplagan av Läsebok för folkskolan” i Larsson, E. & Westberg, J. Utbildningens sociala och kulturella historia: meddelanden från den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen, SEC, Uppsala, (s. 117–146).
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:360875/FULLTEXT01.pdf
Larsson, E. & Westberg, J. (2015), Utbildningshistoria: en introduktion, Lund: Studentlitteratur, Kap. 12
Hej!
SvaraRaderaMin fråga är Vilka var de centrala budskapen i Läsebok för folkskolan? På vilket sätt kan man säga att boken syftat till att forma en nation?