Under 1970-talet blev det ekonomisk kris och staten fick svårare att bära kostnaderna för skolan. Det riktades även kritik mot en övertro på statens förmåga att lösa problem, att det blev för standardiserat och för litet hänsyn till de lokala skillnaderna när regelstyrningen var för hård. Den tro på vetenskapens förmåga till generella lösningar som kunde skapa funktionella klassrum som passade alla och skulle utveckla alla till lönsamma medborgare i samhällsbygget kritiserades också.
Under 1970-talet kom SIA (Skolans Inre Arbete)- utredningen som skulle utreda möjligheter till anpassning efter lokala behov, resursfördelning och enskilda elever. 1981 blev det större utrymme i läroplanen för det. En alltför centraliserad skola gav också en rädsla för en standardsänkning när alla skulle lära sig samma saker.
Nyliberalismen växte sig också starkare, och synen på staten som problemlösare övergick till att se marknaden som problemlösare, och förtroendet för staten minskade. Tanken på att minska snedrekryteringen stämde inte med en centraliserad skola, utan allt återupprättades inom skolan istället.
Under 1970-talet utreddes också förhållandet mellan stat och kommun, vilket ledde till att komunerna blev friare att styra resursfördelningen. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ändrades 1981 när staten fick i uppdrag att ha övergripande ansar och och kommunerna att genomföra och utveckla skolarbetet.
Från 1970-talet började välfärdsstaten att avvecklas och samhället omstruktureras. Industristaten minskade i betydelse och arbetslösheten ökade. Datoriseringen och flytten av industrier till utlandet förändrade de svenska samhället och då skulle även skolsystemet förändras. En decentralisering och marknadisering av skolan, där kommunaliseringen spelade en stor roll, ansågs bli billigare och effektivare.
Lärarfacken hade olika åsikter eftersom LR fruktade minskad status, lägre lön, minskad autonomi och handlingsutrymme när styrandet kom ner på kommunnivå, men Lärarförbundet tyckte att det var rätt OK att likställas mer med LR-lärarna. När kommunaliseringen genomfördes blev det även målstyrning i läroplanen.
Centraliseringsgraden av skolan har genom historien skett i takt med hur stark staten har varit och ideologiskt ansetts ha för uppgift och förmåga att hantera olika saker i samhället, som t.ex. skolan.
Källor:
Broady D. et al. (2000) Välfärd och skola: Antologi Från Kommittén Välfärdsbokslut, Statens Offentliga Utredningar; 2000:39, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, (s. 17–33.)
http://www.regeringen.se/contentassets/1c41d13b17e94faa952d92509c58b9d2/valfard-och-skola
Larsson, E. & Westberg, J. (2015), Utbildningshistoria: en introduktion, Lund: Studentlitteratur, Kap. 23 och 24.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar