Under 1600-talet i Sverige tvingade krigen fram en organisation av staten. Kyrkan var en del av staten, och skötte undervisningen. Prästerna kontrollerade de breda folklagrens kunskaper i läsning, mest rabblande av lilla katekesen, i husförhör, som resulterar i utförliga husförhörslängder som ger källmaterial om hur utbredd läskunnigheten var Kyrkan indoktrinerade folket att vara enat för att utkämpa alla dessa krig utan att klaga. Ny vetenskap utmanade auktoriteter och nya universitet grundades. Kyrkan hade stort inflytande och hela det statliga undervisningssystemet var till för att utbilda präster. De som inte skulle bli präster hade andra skolformer. För de fattiga fanns det vissa fattigskolor men de flesta undervisades hemma. Adeln undervisades privat för där kunde de själva kontrollera undervisningen. det fanns några katedralskolor och provinsialskolor, senare trivialskolor, som utbildade präster och ämbetsmän, d.v.s. stats/kyrkomakten som kunde betraktas som samma. Idéer fanns om en folkskola för alla och några sådana fanns, och även privatskolor.
Militärstaten innebar en enhetstanke, en tanke om ideologisk mobilisering med stat och kyrka i ett. manliga rika bönder fick gå i skolan och ett fåtal fattigskolor fanns. För att intensifiera kristnandet av samerna byggdes det skolor i det som nu är norra Sverige, och det var även för att hävda anspråk på mark mot Norge. Därför spreds läskunnigheten snabbt bland dem.
Föräldrar ålades undervisning och kunde bötfällas om barnen inte undervisades av någon. Klockaren skulle bistå dem, men hade många andra sysslor och var inte alltid lämplig. Folk skulle undervisas i hustavlan. Kvinnor hemundervisade och prästen kontrollerade med husförhör och konfirmation.
Under 1800-talet hade debatten om utanläsning och folkundervisning varat ett tag i hela Europa. Reformister kritiserade utanläsningen för att den ledde inte till förståelse utan memorering. De ståndpunkter om pedagogik som fanns var bland annat den konservativa, där barn skulle få undervisning efter den samhällsfunktion som de var ämnade år, och den liberala som kom i och med att ståndssamhället började vackla, att alla individer skulle utbildas till dygdiga, ansvarstagande samhällsmedborgare där de fick utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna göra största möjliga nytta. Universiteten fick statsbidrag från 1800-talet. Vetenskapsakademierna var för forskning, universiteten för utbildning av präster och offentliganställda. När stånden upplöstes förlorade prästerna sina automatiska privilegier, och klassamhället tog över.
Under 1800-talet växte medelklassen och ville ha utbildning som inte bara var till för präster. Det fanns en apologistklass i trivialskolan, där matematik och mekanik och moderna språk lärdes ut, som inte ledde till högre utbildning, men privata näringsidkare ville ha högre utbildning för sina behov. Geijer hade tidigare sagt att skolan var till för offentliga behov, men menade senare att de privata näringsidkarna hade blivit en offentlig klass och att deras behöv var offentliga. I mitten av 1800-talet blev läroverken bredare och det gick att välja bort klassiska språk, vilket innebär att näringsidkarna hade tagit en del kontroll över den kyrkliga undervisningen. Detta förstärktes när reallinjen kom och läroverken var definitivt inte en skola enbart för att bilda präster längre. Kyrkan hade ansett att de klassiska studierna var formalbildande, alltså hade transfereffekter d.v.s. smittade av sig på andra förmågor, som logiskt tänkande, omdömesförmåga, men den nya medelklassen hävdade att andra ämnen också hade den effekten. Reallinjen gav tillträde till vissa högskolor från slutet av 1800-talet, vilket hade drivits igenom av medelklassen som hade pengar och politisk makt.
Folkundervisningen kom kyrkan att styra över. i det moderna industrialiserade klassamhället tog staten kontrollen över samhällsfunktionerna och kyrkan fick hand om folkskolan. När folkskolorna infördes i varje socken försvann många privata skolor och kyrkan fick större inflytande. Statsbidrag till skolorna införs efterhand. De kyrkliga inslagen var stora in på 1900-talet, för att utbilda dygdiga gudfruktiga nationalister.
Källa:
Larsson, E. & Westberg, J. (2015) Utbildningshistoria: en introduktion, Lund: Studentlitteratur,
kap 1-7, 9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar