Dieselfest

I helgen lanserade Preem sin nya biodiesel. Den är producerad av tallolja, som bildas i sulfatprocessen av pappersmassatillverkning. Den betraktas som förnybar, eftersom den har tillverkats av den koldioxid som finns i luften i nutid, istället för att ha tagits upp från miljoner år gamla lager i jorden. Men det är inte det enda möjliga användningsområdet för tallolja, så konkurrensen har hårdnat.

Sulfatprocessen
Trä består till största delen av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Cellulosa är linjära polymerer av glukos. Hemicellulosa är mindre väldefinierade polymerer av flera sockerarter. Lignin är oregelbundna polymerer av kanelalkoholer med hydroxyl- och metoxylgrupper på, som binder på olika sätt till varandra. I trä finns också mycket extraktivämnen, naturprodukter som kan ha funktioner som antioxidanter, skydd mot insekter och röta, och liknande.

När träflis kokas till pappersmassa enligt sulfatprocessen (även kallad kraftprocessen), kokas den i natriumhydroxid och natriumsulfid (vitlut). Kokkemikalierna bildar sulfidjoner och hydroxidjoner, som reagerar med ligninet i mycket högre utsträckning än cellulosan, och bryter ned det. Sulfidjonerna klyver även metoxylgrupperna i ligninet, och bildar metylmerkaptan och dimetylsulfid, som luktar skit.

När kokningen är klar tvättar man ur pappersmassan, och kvar blir en vätska som kallas svartlut. Den består bland annat av nedbrytningsprodukter från kokningen, och extraktivämnen. Det är den man utvinner talloljan ur.

Dieseltillverkning
Det vanligaste sättet att tillverka biodiesel är att göra estrar av fettsyror som kommer från rapsolja. Men det finns även andra sätt, och detta berättade föredragshållaren från Preem om här på Mittuniversitetet. De har en massa spännande försöksverksamhet i sin stora fabrik, och det är egentligen rätt enkel kemi, och det enda som är komplicerat är uppskalningen och effektiviteten i massproduktionen.

Han berättade att de nu har en metod att tillverka diesel som har samma kemiska struktur som fossilt diesel, och det enda kravet de har på råvaror för att utveckla nya metoder är att de ska vara flytande, så de blir hanterbara för deras industriprocesser.

Källor:
Stenius, P (ed), 2000, Forest products chemistry, Fapet Oy, Helsingfors, Finland