Drömskolan

Hur skulle din drömskola se ut, om du fick fantisera helt fritt, utan att tänka på några praktiska förutsättningar?

En av punkterna på höstlovskonferensen i år var en redovisning om den uppgiften, som vår rektor och några till hade utfört på en av sina aktiviteter. De började spåna om en skola som var öppen från 8 till 20 och lärare hade jour antingen på plats eller online. De medgav att de inte hade någon plan för hur det skulle funka i praktiken med lärarnas arbetstider och så vidare, och det följande fick mig nästan att sätta i halsen av förvåning. 

Drömmen var att skolan skulle vara en plats där barnen fick delta i aktiviteter efter förmåga. Det skulle vara vanliga lektioner blandat med studierum, dit eleverna kunde gå för att jobba med olika uppgifter, och där det skulle finnas lärare till hands i olika ämnen för varje rum.  

Eleverna skulle inte vara bundna till sin årskurs eller ålder, utan kunde jobba på sin egen nivå. De skulle följas upp regelbundet av sin mentor för att lägga upp en plan för hur de skulle jobba med det de behöver.

Där blev jag frustrerad. Det här är ingen fantasiskola. Den finns och den har en väl genomarbetad pedagogik. Och den är hatad av alla. Kunskapsskolan.

När jag såg de andras förtjusning över hur det skulle hjälpa de svaga eleverna som genom ett trollslag, räckte jag upp handen och frågade om skolan ändå inte passade bäst för elever som kunde ta mycket eget ansvar. Det är ju vanlig kritik mot Kunskapsskolan. Svaret var att det här var ju bara en fantasi, det skulle säkert gå att lösa om man jobbade vidare med det praktiska. Uppfinna hjulet en gång till alltså.

Faktum är att den här typen av pedagogik är så hatad att det rentav hittas på att Kunskapsskolan drivs av vinstintresserade riskkapitalister fast det inte är sant. Journalister presenterar det på ett sätt som får folk att tro, utan att de egentligen säger det, att de har en koppling till Academedia, men det har de inte. Skolan drivs av eldsjälar, liksom Jensen, Montessori (innan det köptes av Academedia) och liknande.

Kanske är det missunnsamheten som tittar fram. Det där att folk inte tål att det går bra för andra. Annars kan jag inte förstå hatet mot en skola som bara har lyckats med att genomföra en pedagogik som andra drömmer om när de får fantisera fritt om något som de tror är för bra för att vara sant.

Har du slutat slå din man, Alli Klapp?

Jag publicerar nu ett inlägg som jag påbörjade under lärarutbildningen 2017: Nu må jag skjuta budbäraren, men jag blev oerhört frustrerad av ett uttalande i en bok av ovannämnda författare.

I min kurs, Kompletterande pedagogisk utbildning, dominerar redan välutbildade, på arbetsmarknaden etablerade, medelålders människor, som för längesedan passerat tonårsstadiet. Ändå går det inte att få godkänt på kursen utan att beskriva hur utbildningen har utvecklat oss från oreflekterade barn till självständigt tänkande vuxna.

Alli Klapp återberättar en lärarutbildare, som beskriver det som att de studerande blir frustrerade av att ifrågasätta sin syn på kunskap som något statiskt och absolut. De studerande ska alltså tidigare ha trott att kunskapssynen är av Gud given och inte går att ändra, och så kommer lärarutbildarna som frälsare och berättar att det är människor i ett samhälle som har skapat och definierat kunskapsbegreppet. 

Jag orkar inte. Hur högmodig får man vara? Att i sann Dan Brown-anda beskriva alla i sin omgivning som idioter för att kunna framstå som överintelligent när man i själva verket är en riktig medelmåtta. Vår frustration kom inte av att vi måste ifrågasätta oss själva, utan att kursledarna inte fattade att vi redan hade gjort det, för länge sen, som alla gör vid sitt inträde i vuxenlivet

Det påminner mig om en annan kurs jag gick, där en föreläsare stod och upplyste oss förmodat otänkande människor att den vetenskapliga metoden är ett mänskligt påfund och inte är fritt från värderingar. Jag satt och gapade över att han trodde att det var nytt, han pekade på mig och sa: "Titta vad chockad du blir av det jag säger", som om jag hade hört det för första gången. 

Den gången trodde kursledaren att jag var den enda som inte förstod något av kursen, för jag var naturvetare och de andra var samhällsvetare och humanister, och vi är ju så dumma. När vi hade skrivit klart examensuppgiften tog hon mig åt sidan och bad om ursäkt. Det hade nämligen visat sig att jag var den enda på kursen som förstod allt fullt ut. Jag hade helt enkelt läst fler kurser tidigare och haft förkunskaper som det inte var tänkt att vi skulle ha, så hon missuppfattade min icke-utveckling som att jag inte hade lärt mig det vi skulle lära oss.

Det illustrerar vikten att ta reda på nuläget innan vi försöker ändra på det vi har. Annars riskerar vi att skjuta långt bredvid målet eftersom vi står på helt fel ställe och siktar. Utgår man ifrån att ingen kan något måste man åtminstone vara öppen och förberedd på att man har fel, och att vissa redan kan en hel del.

Läderbaggens (Osmoderma eremita) liv och bevarande i Sverige
Litteraturuppgift i ekologi, 7,5 hp, distans, Visby, våren 2017

Inledning

Läderbaggen (Osmoderma eremita) är en ca 3 cm lång bladhorning som lever i ihåliga träd, framför allt ek (Quercus robur). Larven lever på mulm bestående av bl.a. ved som redan har brutits ned av andra organismer. Bland dessa sena nedbrytare och detritivorer finns många hotade arter, eftersom ruttna träd sällan får stå länge, utan röjs bort.

Beståndet av ek har minskat och fragmenterats de senaste århundradena, vilket gör att det finns färre lämpliga habitat för läderbaggen. Dessutom finns det få träd på varje ställe, och en brist på yngre träd som läderbaggen kan kolonisera när de gamla dör. Det hotar dess överlevnad på sikt, eftersom den inte flyttar sig långt, utan ofta lever kvar i det träd där den fötts.

Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram som går ut på att inventera de platser där läderbaggen finns och sköta träden i dessa områden, för att hjälpa de populationer som finns att överleva. Jag kommer att beskriva åtgärderna i den avslutande delen av uppsatsen, men ger först en bakgrund om vilka resurser och förhållanden läderbaggen kräver, deras interaktioner med andra arter, framför allt ek och människa, och deras mönster för förflyttning.

Resurser och förhållanden

Läderbaggens ägg läggs under sommaren i mulmen i ihåliga träd, d.v.s. en blandning av nedbrutet trä, svamp och rester av levande organismer. Larven lever i närmast innerväggen av håligheten, äter av mulmen och är viktig för nedbrytningen. De fleråriga (perenna) larverna satsar på överlevnad och tillväxt under juvenilstadiet, som varar i 3-4 år, innan den förpuppas och utvecklas till fullvuxen (imago) under våren-sommaren.

Ranius & Nilsson (1997) har jämfört antalet läderbaggar med ett antal variabler vid Bjärka-Säby och Sturefors utanför Linköping. Larverna börjar äta när mulmen är varmare än +13°C, (Ranius m.fl., 2005), vilket underlättas om öppningen till håligheten vänd mot solen och träden inte står för tätt. De trivs bäst i fuktiga förhållanden men är toleranta mot torka, vilket gör att de kan stanna i döda, stående träd ett tag, men föredrar levande träd. De flesta och största läderbaggarna hittas i stora träd med mycket mulm, eftersom mulmen håller vatten, och stabiliserar temperaturen. Larven producerar själv mulm genom att äta på träet, och deras avföring blir en del av mulmen. (Ranius & Nilsson, 1997)

Interaktioner med andra arter

En förutsättning för att läderbaggen ska kunna kolonisera ett träd är att det redan har varit tidigare nedbrytare på platsen. De finns mest i ekar som är mer än 200 år gamla där håligheter har hunnit utvecklas. (Naturvårdsverket, 2014). Många arter finns i mulmen i gamla träd. Det kan förekomma konkurrens med andra bladhorningar, som verkar ha samma krav på habitat (Ranius m.fl., 2005) men antalet arter och individer i ett träd beror mer på mängden mulm än på interspecifik konkurrens. (Chiari m.fl., 2014) Det är dessutom ofta artrikare där läderbaggen finns. Läderbaggens larver gör håligheten större, ökar mängden mulm och kan också höja kvävehalten i mulmen via de kvävefixerande bakterier som de har i sin mage. Detta är viktigt eftersom kväve tillgängligt för assimilation i biomassan ofta är en begränsad resurs för organismer som lever i träd. (Jönsson, 2004)

Några få predatorer på läderbaggar är kända. En av dem är mulmknäpparen (Elater ferrugineus), som också är hotad. De är generalister på olika insektslarver och lever i samma habitat som läderbaggen, men de kräver ännu större markområden med ihåliga träd än läderbaggen. De lockas av läderbaggarnas persikodoftande sexualferomon. (Naturvårdsverket, 2014) Några parasiter har också hittats. (Ranius m.fl., 2005)

De viktigaste konkurrenterna är människan och mindre träd. Människan konkurrerar om samma markområden med sina krav på effektivt jordbruk, och promenadområden med träd som anses vackra att se på och som inte har stammar eller grenar som riskerar att falla och tillfoga skada. Konkurrens om individuella ekar finns också eftersom människan har krav på bra, oskadat virke och tenderar att hugga ned ekarna innan de har hunnit utveckla håligheter. Andra träd konkurrerar om plats och ljustillgång när de växer på äldre betesmarker som inte används av människan längre. De förändrar mikroklimatet i ekarna när de skuggar solen och minskar möjligheterna för mulmen att värmas till den temperatur som larverna behöver.

Populationsdynamik

En organism sprider sig p.g.a. att populationen blir för stor på samma yta så att det blir konkurrens om resurser eller plats, för att habitatet har försämrats, eller för att förhindra inavel om det är för få individer på samma plats. Nackdelar med flytt är risken att bli uppäten av rovdjur, att inte hitta ett nytt träd att kolonisera och att satsa för mycket resurser på flytten så att färre blir kvar till reproduktion. (Hedin, 2003) Läderbaggar är semelpara organismer, som gör av med alla resurser på fortplantningen, varefter de dör. Imagon, den vuxna skalbaggen, äter vad man vet ingenting utan måste befrukta sig och lägga ägg under de 2-5 veckor den lever, därför är det en viktigt att inte satsa resurser på annat. De flesta honor som flyttar är dock redan befruktade och kan lägga ägg direkt på det nya stället. (Svensson, 2011)

Läderbaggen lever ofta kvar i det träd där den har fötts. Om de flyttar är det över ett kort avstånd, vilket gör att det måste finnas många gamla träd ganska nära varandra för att populationen ska vara bestående. Det är vanligt för arter som lever i stabila förhållanden, som eklandskapen har varit länge, men som nu är på väg att förändras. Det tar lång tid för nya habitat att bildas, så en annan förutsättning för läderbaggens överlevnad är att det finns träd i olika åldrar i närheten av varandra. De förflyttar sig också längst när det är varmt, vilket det inte alltid är på sommaren i Sverige. (Naturvårdsverket, 2014)

Man kan betrakta individerna i varje träd som en population i en metapopulation, d.v.s. delvis isolerade populationer med ett visst utbyte med varandra. Antalet läderbaggar i en ek varierar mellan åren, men de är icke-synkroniserade mellan ekarna, så när en population dör ut kan det ske migration från näraliggande populationer. Därför är antalet individer i metapopulationen ganska stabil. (Ranius, 2001.) Thomas (2000), tillämpar en modell för populationsdynamik för att se hur trädlevande arter med olika förflyttningsmönster påverkas av trädens bestånd. De mikrohabitat där varje population lever i många fall inte är bestående, utan en del förstörs och nya skapas, och dynamiken i metapopulationen påverkas. Läderbaggen tillhör de arter som följer det mönstret, eftersom de är beroende av att hitta yngre träd när de äldre dör.

Tidigare var eken vanlig i Sverige, och fridlyst, eftersom kronan arbetade för att säkra tillgången på skeppsvirke. Markägare hade rätt att ta grenar till djurfoder och bränsle, och kronan märkte dem ovarsamt, så ekarna skadades ofta och kunde bilda håligheter med mulm. (Eliasson & Nilsson, 2002) Förutsättningarna för läderbaggens levnad var alltså bra, även om uppgifterna om deras spridning i historisk tid är få. (Antonsson m.fl., 2003)

När fridlysningen av eken hävdes under 1800-talet höggs många ekar ned. De som finns kvar är små mängder på spridda platser. I ett fragmenterat landskap drabbas alla arter på olika sätt. De arter som har låg rörlighet, som läderbaggen, kan stanna länge på en plats i ett fragmenterat landskap, om det kvarvarande habitatet är tillräckligt stort. De drabbas däremot hårt när habitatet minskar eller försvinner helt, som när alla ekar huggs ned eller dör inom ett område. (Thomas, 2000). Problemet är att betning, skugga från äldre stora träd och bristande incitament att låta yngre plantor växa har gjort att de flesta ekar är i ungefär samma ålder och det finns inte så många yngre träd som kan bilda nya hålträd som läderbaggen kan kolonisera. (Eliasson & Nilsson, 2002)

Åtgärder för att skydda läderbaggen

Sverige och Frankrike är de länder i Europa där det finns mest Läderbaggar. I Sverige finns den från södra Sverige till Uppland, framför allt i eklandskap vid gods. Exempelvis Bjärka-Säby och Sturefors i Östergötland har stora populationer. De finns även i alléer och i vissa fall i fruktträdgårdar. Ranius m.fl (2005) hävdar att den största populationen i världen finns i sydöstra Sverige, vilket gör att vi har ett stort ansvar för deras bevarande.

I Uppland är förekomsten av läderbagge sparsam. Vid en landsomfattande inventering 1993-2003 hittades imago, spillning och fragment på fem lokaler i Enköping, imago i Biskops-Arnö, Håbo, larv i Stäksjön, Värmdö samt fragment i Wik, Uppsala och Nyckelviken, Nacka. (Antonsson m.fl., 2003) Det finns dock informationsbroschyrer utgivna av länsstyrelsen, som ska öka kunskapen om läderbaggen bland allmänheten (www.lansstyrelsen.se/uppsala) vilket är en av åtgärderna i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram (2014).

När det gäller att skydda arter som flyttar endast korta sträckor är det mest effektiva sättet att bevara dem att skydda träd i närheten. En viktig del i arbetet att bevara läderbaggen är att inventera var den finns, för att veta var man ska sätta in åtgärder. Olika metoder för att inventera förekomst och förflyttningsmönster är fallfällor, radiopejling, observationer av levande djur och rester av dem, och räkning genom fångst-återfångstmetoden. Man kan även titta i historiska register för var den har hittats förr, för att se om förekomsten har minskat. Läderbaggens hane ger ifrån sig ett sexualferomon, γ-dekalakton, som luktar starkt av persika, och som kan användas för att påvisa förekomst, genom att gillra fällor med ämnet som bete, ta luftprover, eller lukta sig till ställen där den kan finnas. Man kan också se på spillningen, som har en karaktäristisk form av tillplattade pellets. (Naturvårdsverket, 2014)

Den viktigaste åtgärden är att få fram lämpliga träd som kan koloniseras. Det kan göras med påskyndad föråldring genom att fläka av grenar och genom att frilägga ekar försiktigt där inga djur har betat på länge och det är igenväxt. Det bästa är att spara halvgamla ekar en kort bit ifrån de gamla. (Ranius & Nilsson, 1997) Eftersom läderbaggen inte är helt knuten till ekar, kan även andra träd användas. I andra länder har gamla fruktträdgårdar fyllt denna funktion. Man kan även sätta upp mulmholkar som substitut för hålträd. Naturvårdsverket föreslår att ersättning ska utgå till markägare som sköter eklandskap på ett sätt som bevarar läderbaggen.

I skötseln av eklandskapen får inte arter som kräver skuggiga förhållanden eller klenare ved missgynnas, t.ex. långhorningar i hassel och klen ek. (Naturvårdsverket, 2014) Frihuggning av träd får inte påverka andra träd som har naturvärden, t.ex. om det finns en väletablerad lundflora, när det har varit igenväxt länge. Jag kan tänka mig att vissa åtgärder, som att gallra fram ädellövskog i blandskog, kan skada andra arter, t.ex. generalister som lever av båda delarna, där de får mindre konkurrens av specialister.

Källor:

Antonsson, K., Hedin, J., Jansson, N., Nilsson, S.G. och Ranius, T. (2003), Läderbaggens (Osmoderma eremita) förekomst i Sverige. Entom. Tidskr. 124: 225–240.

Chiari, S., Carpaneto, G. M., Zauli, A., Zirpoli, G. M., Audisio, P. och Ranius, T., Dispersal patterns of a saproxylic beetle, Osmoderma eremita, in Mediterranean woodlands, Insect Conservation and Diversity, 6: 309–318

Eliasson, P. & Nilsson, S.G. (1999), Rättat efter Skogarnes aftagande – en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen. Bebyggelsehistorisk Tidskrift 37: 33–64.

Hedin, J. (2003), Metapopulation ecology of Osmoderma eremita - dispersal, habitat quality and habitat history, Doktorsavhandling, Abstract, hämtat 2017-04-17 från http://lup.lub.lu.se/record/465755

Jönsson, N., Méndez, M. och Ranius, T. (2004), Nutrient richness of wood mould in tree hollows with the Scarabaeid beetle Osmoderma eremita, Anim. Biodivers. Conserv., 27.2: 79–82.

Läderbagge, Uppsala: Länsstyrelsen, hämtat 2017-04-23 från www.lansstyrelsen.se/uppsala

Naturvårdsverket (2014), Åtgärdsprogram för läderbagge, 2014–2018, Stockholm: Naturvårdsverket

Ranius, T. (2001), Constancy and asynchrony of Osmoderma eremita populations in tree hollows, Oecologia, 126:208–215

Ranius, T. m.fl. (2005), Osmoderma eremita (Coleoptera, Scarabaedia, Cetoniinae) in Europe, Anim. Biodiv. Conserv. 28.1: 1-44

Ranius, T. och Nilsson, S. G. (1997), Habitat of Osmoderma eremita Scop. (Coleoptera: Scarabaeidae), a beetle living in hollow trees, J. Insect conserv., 1: 193-204  

Thomas, C. D. (2000), Dispersal and extinction in fragmented landscapes, Proc. R. Soc. Lond. B: Biological Sciences, 267: 139-145

Dokumentation för hemuppgift, del 2

8:00 Gråmulet igen. Altostratus+stratocumulus. Nästa front passerade oss i natt. Det har varit molnigt och därför har temperaturen inte sjunkit märkbart. Litet regn har det kommit också, det ser man på radarbilderna och på Celsius och SMHIs tabeller och diagram.

Enligt tv4-vädret ligger det ett lågtryck över norra Finland med tillhörande kallfront över oss. På satellitbilderna ser virveln över Atlanten ut att ha kommit in över Finland, men den är litet otydlig ett tag. Kanske har lågtrycket bildats nyligen, eller omformats på något sätt, med tanke på gårdagens uppdelning av kallfront och varmfront. Det brukar bildas lågtryck när fronter delas upp, eftersom kallfronter rör sig fortare och de böjer av mot varandra och bildar en virvel. På tv4 pratar de om blåst också i samband med det här lågtrycket, men det märks inte här.

Lufttrycket har sjunkit rejält här från 1015 hPa i går till 1003 hPa nu.

11:34 Altocumulus, stratocumulus. Molntäcket spricker upp och det är mycket blå himmel nu. Små molnbollar och strimmor ovan och större moln i horisonten, men ändå bomullstussiga.

12:30 syns höga moln, cirrus (fjädermoln, till höger i översta bilden), och ett litet cirrocumulus (makrillmoln) har synts till. Det är disigt över solen så jag undrar om det är cirrostratus där. Lutar förresten moln alltid i vindriktningen. Det måste jag fråga om.

14:00 Visst är molnen platta under? Det här måste väl vara cumulusmoln (stackmoln). Kan solen ha värmt jorden så att luften har stigit och den innehållande fukten har kondenserats vid 1-2 km höjd? Temperaturen har stigit vid marken i alla fall på förmiddagen. Det var 12 grader vid 11:00, men nu har det sjunkit igen till 10 grader.

17:00 Nu är det i princip molnfritt förutom litet rosa moln vid horisonten. Därför blir det nog kallare i natt när värmen kan försvinna lättare. På tv4-vädret sa de runt 5 grader i morgon bitti.

Dokumentation för hemuppgift, dag 1

Nu ska det äntligen bli litet fart på vädret och litet klara dagar, eftersom några fronter enligt tv4-nyheterna ska passera i dagarna och mellan dem ska det bli torrare luft. Så nu börjar jag dokumentera.

8:30 Nimbostratusmoln över hela himlen. Väldigt låga, litet dimmigt på håll. Nimbostratus bildas genom långsam hävning av stora luftskikt, t.ex i samband med varmfronter. Om man tittar på frontkartan på wetteronline.de, så ser man att en ockluderad front (alltså en varmfront och en kallfront som har smält samman) stod över oss kl 6:00. Enligt tv4-nyheterna är det en varmfront som rör sig över oss västerifrån. Det är flera fronter som ska passera oss innan det kommer torrare luft.

Vinden är sydvästlig på marken och nordvästlig högre upp (vid 500 hPa tryck, vilket motsvarar ungefär 5500 möh), och det är ett lågtryckscentrum över havet i nordväst och högtryck nere i Frankrike. Vinden blåser moturs i lågtryck och medurs i högtryck på norra halvklotet, och rör sig in mot lågtryck och ut från högtryck i marknivå, p.g.a. friktionen från marken, men cirkulärt över 1000 meters höjd. Är det förklaringen till de olika vindriktningarna?

Regn och låga moln kommer före en varmfront och är då mer långvarigt, och efter en kallfront, och är då mer intensivt och kortvarigt. Enligt SMHI och Celsius, och det blöta på marken, har det regnat litet i natt. Lufttrycket har också fallit från 1020 till 1015 hPa sen i går, och det brukar det göra innan fronter.

11:30 Molntäcket spricker upp och det är stratusmoln som är gråa på undersidan och vita på översidan. Litet fransiga, litet olika höjd. Stratocumulus? Men de är liksom för luddiga. Det kanske är stratocumulus som håller på att bildas. Det blåser från sydväst.


14:30 Rakt upp Stratus/stratocumulus+altostratus. Norr: Stratocumulus. Molntäcket är uppsprucket så det syns moln på olika höjd, det skymtar litet riktigt höga moln ibland. För en timme sen syntes cirrocumulus och en tunn slöja som kanske var cirrostratus, fast de är ju svåra att se, eller cirrus. Det rör sig mycket däruppe och det blir en del kul molnformationer. Blå himmel i söder och tråkstratusmoln i sydost.

Molnen splittrar sig i linjer och duttar och 15:30 ligger band över himlen NO-SV. Altocumulus tror jag.

På satellitbilderna från yr.se och SMHI ser man hur molnen som borde höra till nästa front verkar vara på väg mot oss.

17:00 Det ligger stora band i nordsydlig riktning, en del med fiskbensliknande mönster, med små molnpluttar emellan som jag tror är altocumulus fast de är mindre än ett finger stora. En molnrulle av stratocumulus(?) ligger i NV och det är vanliga stratusmoln och högre moln som nog är altostratus över.

Det är mycket turbulens i luften nu och det är väl alla virriga fronter som drar över oss.

Förvirrat väder

Det är litet förvirrat väder just nu. Mycket fronter enligt väderleksrapporten. I går hade de en varmfront som rörde sig baklänges på TV, och när jag frågade om det på föreläsningen idag skrattade vår lärare och bekräftade att det var litet förvirrat.

Föreläsningen handlade om väderobservationer. Läraren hade med sig gamla mätinstrument och visade bilder på nya. Vi fick veta att Uppsalas mätserie är jättelång, sen 1700-talet, och började i Celsiushuset mitt i stan, det diagonalt ställda huset utanför StPersgallerian där guldfynd håller till nuförtiden.

Sen gick vi igenom platser där vädret observeras, att fartyg tar med sig mätutrustning ut till havs, att det finns markstationer och väderballonger, satelliter och radar för fjärranalyser, och att Vägverket mäter, men mest vägtemperatur vid ställen som är särskilt utsatta för halka, så de är inte representativa.

Satelliter kan vara geostationära, och utplacerade längs ekvatorn där de rör sig med samma hastighet som jorden så de är fixerade på en punkt. De fungerar inte så bra över 70:e breddgraden, för det blir för snäv vinkel. Därför finns det polära satelliter också, som går i bestämda banor över polerna och passerar samma ställe vid samma tidpunkt några gånger om dagen. De visar båda varianterna på SMHI:s hemsida. Bilderna över Europa är från en geostationär satellit och de över Norden är från en polär, och det är därför tiderna är som de är och bilderna över Norden är litet klippta ibland.

IR-bilder är bra för de syns på natten, men eftersom låga moln kan ha en temperatur ganska lik marken så syns de inte alltid så bra, och då är det bättre med synliga bilder.

Uttråkade meteorologer

Nu har vädret varit så händelselöst så länge att TV-meteorologen verkade uttråkad.

Men idag regnar det i alla fall. I dag ska varmfronten passera oss!

11:00 Nimbostratus, stratus, stratocumulus... De grå molnen blåser mot oss.
14:00 Nu är det ljusare i norr och mörkare i söder. är det inbillning eller lutar molnen så att det är högre i vindriktningen norrut?

Glömde kolla kl 17:00 men det kommer snart en ny varmfront utlovas det.